KunskapKreativitetSjälvkänsla

Blogg från tolvornas resa till Goetheanum, april 2012


Dag 1 / sö 8.4

 

Ronja skriver:

 

"Äntligen hade den stora dagen kommit; idag åkte vi iväg på vår eurytmiska resa till Goetheanum i Dornach, Schweiz!

Vi vaknade alla ca 3-tiden på natten, så det var en flock med mycket trötta steinerbarn på flygfältet klockan 4:30.

Vi flög till Basel via Frankfurt, där vi hade god tid på oss att äta frukost osv. Väl framme i Basel fick vi reda på att det inte fanns någon skjuts åt oss! Vi fick bita ihop och dra våra trötta ben genom en lokal buss, ett S-bahns tåg och till slut ännu en lång backe upp till Goetheanum. Snart var vi omgärdade av små gränder, blommande körsbärsträd och organiska ”Steinerhus”.

Själva Goetheanum är en mycket ståtlig och stor byggnad, den ser nästan ut att vara en levande varelse! Vi fick en guidad tur och märkte att byggnaden var ännu finare på insidan än på utsidan.

Vi fick se både den (enorma) scenen som vi skall uppträda på (om två dagar) och en stor träskulptur skapade av självaste Rudolf Steiner.

Nu är det dags för middag och sedan kanske ännu en liten eurytmiövning (obs: vi är väldigt, VÄLDIGT trötta som ni ser på bilden….) och annars är allt mycket bra, förutom att eluttagen är annorlunda än i Finland och nu får vi se om det blir någon blogg i fortsättningen för att Josteins laptops batteri är inte evig!"

 

 

Dag 2 / må morgon 9.4

Jostein skriver:

 

"I dag kommer det hälsningar från en av bildens fyra lärare. Som ni ser är stämningen bland lärarna - och eleverna fast det inte syns här på bloggen i bild - är på topp. Övningarna fylls med skratt. Trots att några är lite sjuka, ger samtliga elever järnet under genomgångarna.

Frukost hade vi i "Speisehaus", men resten av måltiderna kommer att vara i "Schreinerei", den gamla träbyggnaden som byggdes som verkstad när första Goetheanum byggdes.

Där finns det ännu lite av den pionjärstämning kvar i väggarna som härskade under Steiners tid.

Invid på bilden ser ni trötta men lyckliga Steinerlärare från A, B och Vanda-skolan på väg till middagsmaten."

 

Dag 2 / Måndagskvällen 9.4

Rebecka skriver:


"Efter den långa träningen inför morgondagens stora föreställning fick vi chansen att se på en eurytmiföreställning i Goetheanums sal.

Där visades bland annat Steiners skrivna dikt och klassiska musikstyken som t.ex. Bach. Visuellt var det väldigt vackert och uttrycksfullt speciellt när man gjorde eurytmi till klassisk musik. Det var en rikedom för ögat!"

 

Dag 3 / Tisdagen 10.4 = den stora dagen!

 

Hanna och Cecilia skriver:

 

"Idag vaknade vi än en gång vid halv 8-tiden. Vi åt morgonmål och vädret var fantastiko. Solen sken och det var ca 20 grader i solen. Vi började öva och värmde upp oss utomhus. Vi hoppade och tänjde och sjöng upp oss. Sedan hade vi för första gången genomgång i den stora 1000 pers festsalen. Efter genomgången åt vi än en gång luomu mat och sedan var det dags att förbereda sig inför föreställningen som skulle börja klockan 20.00.


Sedan var det dags för den stora showen, vi klädde på oss våra färggranna eurytmidräkter och tossor. Klockan närmade sig åtta, och vi började bli nervösa. Publiken kom in i salen och draperierna öppnades. Vi drog igenom showen och det gick superbra! Inga större fel uppstod och alla var så nöjda! Publiken älskade oss och vi fick galna applåder. Eurytmi föreställningen hade aldrig gått så bra och blev en stor succé!

På kvällen var alla glada men mycket trötta. Vi promenerade till en italiensk restaurang och åt oss mätta och belåtna!

Sedan for vi och sova. Nästan."

 

Dag 4 / Onsdagen 11.4 = dagen efter

Jostein skriver:

 

"Dagen efter föreställningen. Eleverna från A-sidan och Vanda reser hem till Finland på morgonen. Vi andra har en ledig dag före kulturresan till Italien börjar.

Vi möter hela tiden människor som ger eleverna beröm för föreställningen.

Christof Wiechert, som beställde föreställningen för två år sedan, kom bakom scenen efter föreställningen igår och tackade alla för en fantastisk föreställning:

'Allt bara flödade från det ena elementet till det andra och tog oss helt och hållet i sitt grepp', var hans kommentar.

I dag mötte jag honom igen. Han sa att han hade hört väldigt många positiva kommentarer om vår föreställning. Det alla tyckte om var det engagemanget som eleverna hade. Att allt som visades var från Steinerskolans egen undervisning. Inga som helst krafter hade hämtats utifrån. Det var som om publiken fick titta in i skolans egen verksamhet. 

Wiechert frågade noggrant också om vilka skolor som var med i projektet. Han verkade mycket nöjd att höra att det var ett samarbete mellan den finska- och svenska avdelningen i Rudolf Steiner skolan i Helsingfors och Vantaan Seudun Steinerkoulu.

Han sade att han kommer att skriva ett brev till oss för att förmedla sitt tack än en gång. Vi återkommer till brevet vid ett senare tillfälle. 

Inbjudningar har det också kommit. Steinerskolan i Flensburg, Tyskland, har bjudit oss att komma med föreställningen till deras skola. Och en engelsk skola ville också ha oss dit. Tyvärr är det praktiskt omöjligt att tacka ja, men roligt är det ju att bli inbjuden!"

 

Dagen på Etna(Det sköne berget); onsdagen den 18.4

Felix Erkinheimo skriver:

Idag åkte vi från Palermo där vi varit i tre nätter. Vi tog en minibuss och en rolig guide och började vår färd mot den 3345 meter höga vulkanen Etna klo. 7. Nästan alla sov hela vägen till berget.

                 

När vi kom fram till Etna märkte vi för vår förskräckelse att det förstelnade lavan var täckt av snö och det var kallt. Själva vulkanen och vyn från dens basecamp, som ligger 1910 meter över havsytan, var ändå en så imponerande upplevelse att snön inte hindrade oss av att uppleva den på fullt.

                 

Länge orkade vi ändå inte vara där eftersom det blåste så mycket. Pricken på bokstaven i var att efter Etna förde vår guide oss till en siciliansk gård för att äta en stor och mycket god middag, var efter vi fick ligga vid gårdens pol i varm solskenet och titta på röken som puttrade sakta ut ur Etna.

                 

Den varma solen ersatte också för kallheten på Etna. Under dagens lopp hördes otaliga ”dehär e ganska siisti” och ”dehär är livet”, vilket hoppas betyder att våran tur till Etna var en bra och oförglömlig upplevelse.


SE CHRISTOPHER SENNS VACKRA BILDER FRÅN UPPTRÄDANDET I MIKAELSALEN I HELSINGFOR HÄR.