KunskapKreativitetSjälvkänsla

"Steinerskolan grundar sig på en tidlös pedagogisk uppfattning som fungerar i oerhört många länder runtom i världen. Det är något jag känner väldigt mycket respekt för." 

ERFAREN. FM, EM August Tarkkio, 49, har jobbat i Rudolf Steinerskolan i Helsingfors som språklärare för gymnasiet i 19 år. August  tar officiellt över efter Peter Ahlfors den 1 augusti. Peter avgår med pension.

 

”Steinerskolan har mycket att ge dagens barn!”

 

Du tog över som rektor den 1 augusti 2015, grattis till utnämningen!

Tack, jag ser mycket fram emot att jobba med elever, föräldrar, lärare och övrig personal i Steinerskolan.

 

Ja, hur ser du på Steinerskolan i vårt ganska krassa bildningsklimat just nu?

Jag är övertygad om att skolan har en bestående plats i det finländska skolsystemet och har mycket att ge dagens barn. Men den platsen är inget vi kan ta för givet. 

Vi är med all orsak stolta över att såväl grundskolorna som gymnasierna i Finland under de senaste årtiondena anammat många begrepp och metoder från steinerpedagogiken.

Men vi måste jobba hårt för att inte stagnera, förlora vår egenart och vårt djupa kunnande inom pedagogiken. Vi bör kontinuerligt utmana våra egna och andras tolkningar om pedagogiken. Bara på så sätt kan vi utvecklas, vara innovativa och ha något att erbjuda framtidens elever. 

 

I vilken riktning vill du utveckla Steinerskolan under den närmaste framtiden?

Up-to-date, kunniga och inspirerande lärare gör att eleverna mår bra och lär sig bättre.

Jag tror därför att det bästa sättet att pedagogiskt och administrativt utveckla vår skola är att göra det möjligt för lärarkåren att delta i en mångsidig utbildning; gärna får utbildningen omfatta såväl steinerpedagogiskt inriktad fortbildning som andra intressanta projekt som för med sig nya impulser och idéer! En viktig utmaning i vår skola, precis som i alla andra i Finland, är att uppmuntra lärarkåren att utarbeta de nya läroplaner som träder i kraft år 2016.

 

Det är stora utmaningar minsann, vad mer vill du ta itu med?

Vi måste också målmedvetet granska hur vi bäst kan utnyttja dagens teknik i steinerpedagogiken och förbereda oss på de datorstyrda studentskrivningarna.

Rent konkret måste vi arbeta vidare med våra byggnader på Lärkträdsvägen och Pargasvägen. Vi har ett inomhusluftproblem som vi jobbat hårt med under hela det gångna året. På hösten hoppas vi att vi har utfört alla nödvändiga reparationer. Vårt mål är förstås att ingen ska behöva få symptom som beror på dålig inomhusluft i framtiden!

En dynamisk elevkår som verkar för hela skolans och klasskompisarnas bästa är också något jag vill jobba för. Ungdomen har fantastiska idéer om de bara får en puff i rätt riktning och känner att de vuxna har förtroende för dem och deras åsikter.

Jag vill också aktivt jobba med att förhållandena mellan hem och skola fungerar bra. Steinerskolan upprätthålls de facto av elevernas föräldrar och de har en ytterst viktig roll i skötseln av skolan exempelvis i direktionen och styrelsen.

 

Och hur ser du på den prisbelönta satsningen på skolmat i Steinerskolan?

Vi kommer att fortsätta satsa på ren mat.

Den ekologiska och närproducerade maten vår skolrestaurang Rudolf erbjuder är viktig för att eleverna och lärarna ska må bra och orka i skolvardagen.

Också odlingslådorna på gården samt lägren på olika klasstadier uppskattas stort.

Vårt mål är att kunna fungera som en modellskola vad gäller skolmaten nationellt, kanske till och med internationellt. 

 

Rudolf Steinerskolan i Helsingfors har både svenska och finska klasserier…

Precis, vi är sedan starten 1955 landets enda tvåspråkiga skola med parallellklasser genom hela den 13-åriga skolgången.

Föräldrar, lärare och äldre elever från skolans finska och svenska avdelningen talade varmt för ett större samarbete över språkgränserna under skolans framtidsseminarium i januari. 

Och jag är absolut för alla initiativ till ett ökat samarbete – naturligtvis förutsatt att de gagnar även de svenskspråkiga.

 

Vilka anser du att är vår skolas största utmaningar just nu?

Inom den offentliga sektorn tycks tendensen vara mot större skolenheter och enhetligare läroplan.

I motsats till detta erbjuder steinerskolan en trygg och människonära helhet där människor möts och där individen med sina specifika förutsättningar står i förgrunden. Detta är en styrka som ska försvaras inför denna tendens.

Även om den offentliga debatten just nu tar fasta på ekonomiska faktorer och skär ner på många håll, tror jag att ett enigt skolsamfund med en egen identitet kan motstå tidens utmaningar.

Det är den gemensamma viljan som är avgörande, och det är faktiskt någonting vi har. Steinerskolan grundar sig på en tidlös pedagogisk uppfattning som fungerar internationellt. Det är något jag känner väldigt mycket respekt för. 

Dessutom är dess modell för skolförvaltning fortfarande nydanande för den grundar sig på demokratiskt kollegiearbete i stället för hierarki. Därför känner jag starkt att jag vill arbeta för att främja pedagogiken och förvaltningen.

 

Om vi går över till att prata om hur det blir att verka som rektor… vilka egenskaper tycker du är viktiga att ha?

Mest av allt ska rektorn ha ett stort hjärta och känna en brinnande iver för sin skola och dess framgång!

Rent praktiskt är det ju rektorn som tar emot en mängd information som skickas till skolorna av olika myndigheter. Det gäller därför att ha öga för vilka projekt det lönar sig för skolan att spinna vidare på och vilka klasser och lärare ett visst projekt lämpar sig för. 

Rektorn agerar alltså som ett slags filter och ska fungera som förmedlare av information och medlare mellan olika intressenter inom skolsamfundet.

Sedan sitter rektorn med på direktionens och, vid behov, styrelsens möten och representerar skolan utåt i många sammanhang . Rektorn ska också exempelvis vara tillgänglig för föräldrar om dessa vill diskutera någon viktig fråga.

I övrigt är tålamod och förmågan att lyssna lyhört viktiga egenskaper hos en rektor. Hen ska uppmuntra lärarna i deras initiativ men också själv komma med nya idéer och förslag.

 

Skiljer det sig att vara rektor i Steinerskolan från att vara rektor i andra skolor?

I alla skolor diskuterar lärarna mycket, men i vår skola använder nog lärarkollegiet otroligt mycket tid till att gemensamt diskutera sig fram till goda lösningar som anammas av, helst, alla. Rektorns roll är alltså inte lika auktoritativ och hierarkisk som i så kallade vanliga skolor.

En viktig del av mina kommande uppgifter är att agera budbärare mellan olika myndigheter och skolsamfundet – det här är i och för sig inte något som skiljer rektorn hos oss från andra.  

En fungerande intern infogång samt en levande, trygg växelverkan mellan hem och skola är naturligtvis lika viktiga hos oss som hos andra. 

För mig är en viktig uppgift att se till att alla mår bra och känner sig trygga i skolan; det här gäller elever, lärare och övrig personal.

 

Varför ville du bli rektor?

Efter att ha jobbat inom lärarkollegiet i 19 år vill jag dra mitt strå till stacken. Jag har en lång erfarenhet av läraryrket och är genom fortsatta studier rektorsbehörig. Jag vill i min tur verka för skolan och främja dess fortsatta framgång! Samtidigt ger rektorsskapet förstås nya, intressanta utmaningar på det individuella planet.

 

Text & foto: Nina Winquist

 

Så fråga mig inte t.ex. vad en dammsugare heter på arabiska…

Visst märkte du de mer personliga svaren i grejen invid? 

Läs gärna dem också! ->

Vem är vår rektor?

Vi går rakt på sak, kan du berätta lite om dig själv!

Ja, för närvarande bor jag i det livslevande och färgsprakande Berghäll.

Jag har studerat såväl humaniora som ekonomi och samhällslära på universitetsnivå.

Min pro gradu -avhandling vid Helsingfors universitet handlade om kulturens och civilisationens plats i språkundervisning.

Min andra gradu inom ekonomin handlade om det socioekonomiska systemet i ett centralstyrt system och dess politiska legitimitetsproblem.

 

Vad var det som fick dig att bli lärare?

Vid första anblicken tycks det som om jag blev kvar på lärarbanan av en slump: Jag blev färdig med studierna under värsta depressionstid på 90-talet och fick min första anställning vid yrkesinstitutet Prakticum, som lärare i franska och samhällskunskap.

Då insåg jag hur viktigt lärararbetet egentligen är, både på individnivån och på en högre samhällelig nivå. Så beslutet att fortsätta som lärare var helt medvetet.

Varje individ, elev, söker sin plats och skolan kan hjälpa individen att finna sina starka sidor och på så sätt bli en handlingskraftig och kunnig medlem i det finländska samhället.

Vad vi gör i skolorna gäller allas vår framtid.

 

Vad gillar du att göra på fritiden?

På fritiden försöker jag utmana och utveckla både kropp och själ: fysisk träning i all ära, men även konst hör människan till, så litteratur, teater och musik intar alla en viktig plats bland mina fritidsintressen.

 

Vilka är dina styrkor och svagheter?

Jag jobbar konstant med att utveckla mitt tålamod och motarbetar det själviska till förmån för en större altruism.

 

Berätta om din arbetserfarenhet!

Jag har haft den stora fördelen att ha fått samarbeta med väldigt olika typer av elever inom yrkesutbildning, grundskolestadiet, gymnasiet och vuxenutbildning. Alla stadier har sin egen charm och sina egna utmaningar.

Samtidigt har detta gett mig möjlighet att kollegialt samarbeta med väldigt olika typer av lärare i olika typer av skolsamfund.

Det viktiga i kontakten med till synes olika typer av föräldrar har varit att inse att vi alla har samma mål: det bästa för eleverna.

 

Hurudana arbetsuppgifter gillar du?

Den omedelbara samverkan i närundervisningen är nog det mest givande en lärare kan få uppleva. Det är underbara elever, människor jag har fått möta under årens lopp. Många av dem håller fortfarande kontakt med mig.

I läraryrket är den största källan till tillfredsställelse de ögonblick då man har lyckats övertyga en utmanande elev om att man faktiskt står på hens sida. Då börjar inlärningen på allvar!

De långvariga elev-lärarrelationer som steinerskolan genom sin klasstruktur möjliggör ger överhuvudtaget en unik chans att fördjupa den ömsesidiga förståelsen mellan läraren och eleven. Då är varje framsteg hos olika elever, akademiskt starka eller mindre starka, en stor källa till tillfredsställelse.

 

I hurudana arbetsgemenskaper trivs du?

Efter min långa erfarenhet inom steinerskolan är jag allt mer övertygad om att jag trivs i ett samfund av lärare där man inte med vett och vilja försöker bygga upp hierarkiska strukturer. En arbetsgemenskap ska byggas på ömsesidig förståelse och tillit.

 

Vad är det i språken som fascinerar och fick dig att arbeta just som språklärare?

Språk är ju ett sätt att brygga broar mellan världens olika kulturområden.

De har även alla en egen inneboende logik som med sin rikedom aldrig upphör att slå mig med häpnad.

Att bli invigd i ett språk betyder samtidigt att man förstår människans komplicerade väsen bättre. Detta bidrar kanske samtidigt till en bättre förståelse av människan i ljuset av steinerpedagogiken.

 

Vilka språk talar du, förresten?

Utöver de inhemska språken är mina starkaste språk franska, engelska och spanska.

Vid behov klarar jag mig också på tyska och italienska.

En kuriositet är att jag egentligen är en behörig lärare i arabiska, men det lämnar jag helst osagt i offentliga sammanhang, av förståeliga skäl: vid universitetet betonade man inte alls praktiska kunskaper i arabiska, utan det gällde att kunna grammatiken. Så fråga mig inte t.ex. vad en dammsugare heter på arabiska…

 

Nina Winquist