Kunskap, färdigheter och hjärtats bildning

Andra årskursen sjuder av liv. Eleverna skriver sina egna berättelser och framför dem med handdockor som de själv virkat. Den sluga räven lyckas dra den stora björnen vid näsan och alla brister ut i skratt.  Glädjen i inlärningen är påtaglig.

I andra årskurs har barnen tillägnat sig viktiga färdigheter i att fungera som skolelever och de fortsätter ivrigt med att lära sig räkna, läsa och skriva. Läsandet får mera flyt, samtidigt som de börjar författa egna texter. Undervisningen genomsyras av glädje, den är full av aktiviteter och berättelser.  

I berättelser får fabler om djur med mänskliga egenskaper och legender om helgon en framträdande roll. Med hjälp av berättelser lär sig eleven att bearbeta sina känslor, utveckla sin tankeförmåga och bearbeta sina föreställningar om det goda och det onda.

Undervisningen stödjer eleven att utveckla sin förmåga att memorera saker. Detta behövs för att eleven ska lära sig multiplikationstabeller. På matematiklektionerna används aktiverande metoder för att eleven ska klara av räkneoperationer med allt större siffror.

I årskurs tre är skolbänkarna snyggt uppradade i snygg ordning. Stämningen skiljer sig nu markant från de lägre årskurserna. En hel del frågor, förundran och åsikter uppstår spontant. Hur levde man i Finland för 100 år sedan? Hur skördade man spannmål? Vad är en slaga för någonting? Vad är rätt och vad är fel?

I årskurs tre börjar eleven sin upptäckstfärd i världen på riktigt. Ett bärande tema är livet förr i tiden – den tid då elevens mor- och farföräldrar var barn. Temat kommer i uttryck i många ämnen där eleven bekantar sig med bondelivet och de gamla hantverkaryrkena.  I anslutning till detta gör eleven traditionella hantverk och bekantar sig med olika måttsystem vid sidan av grundläggande räkneoperationer. I årskurs tre gör man mycket tillsammans, något som förstärker elevens färdigheter att fungera i grupp och komma till rätta i vardagliga situationer. För eleven är det viktigt att få uppleva sig som en del av den omgivande världen.

“Jag är eggad av ett uppsåt , lusten leker mig i hågen
att i toner ta till orda . Jag vill skynda mig att sjunga ….”

(Kalevala, Björn Collinder övers., 1970)

I årskurs fyra står folkmytologier högt i kurs, strofer ur Kalevala ekar i klassen. Hjältarnas upptåg väcker förundran och inspirerar fyrorna. De erbjuder ett mångsidigt och inspirerande sätt att bekanta sig med den finska kulturens historia. Kalevala med sitt rika språk förstärker elevens kunskaper i och intresse för det andra inhemska språket, finska. Temat kan utmynna i en egen klasstidning, ett dramaprojekt eller en videoföreställning. 

I årskurs fyra förkovrar man sig i studiet av den egna hembygden och dess historia. I omgivningsläran presenteras olika djurarter och deras levnadsförhållanden. I matematiken introduceras nya räkneoperationer, i synnerhet lär man sig att förstå att helheter kan indelas i mindre delar med hjälp av bråktal.

Ridån går upp och skådepelet börjar. Det är knäpptyst i salen och spänningen ökar tills den första skådespelaren beträder scenen.

I årskurs fem sätter klassen upp ett skådespel. Föreställningen är ett resultat av ett samarbete där varje individ får visa sin talang och njuter av sin beskärda del av uppmärksamheten. Ett centralt tema för femman utgör de forntida civilisationerna ända fram till antikens Grekland. På lektionerna får eleven förundra sig över faraonernas begravningsritualer och  de grekiska gudomarnas upptåg. Dessa teman tas även upp i andra läroämnen. 

Ett av de främsta målen för omgivningsläran i femman är att hos eleven väcka respekt  för naturen. Man undersöker floran i närmiljön, tecknar av och doftar på växter, även smakar på ätliga växter.  Inom geografin bekantar man sig med Norden och dess näringsliv. Inom matematiken tar man ett steg vidare från bråktal till decimaltal samtidigt som geometrin blir bekant genom teckning för hand.

I klassen råder det en koncentrerad stämning då eleverna med sina passare ritar geometriska figurer, väldetaljerade och fulländade till sin form. I årskurs sex är detaljerna viktiga samtidigt som världen betraktas i sin sanna verklighet. 

I årskurs sex tar diskussioner, debatter och argumentation skruv. Eleven formulerar sina egna åsikter gällande olika teman. Tydliga lagar och regler får mera vikt i lärostoffet. I matematiken hjälper geometrins lagar, i historia den romerska lagen och ordningen, i fysiken olika grundfenomen samt i geografin mineralerna eleven att förstå kausaliteter och regelbundenheter i världen. I modersmålet förkovrar man sig i litteratur och upptäcker de grammatikaliska reglerna som styr språkbruket.

I årskurs sju är det dags att göra en djupdykning i renessänstiden. Temat genomsyrar flera läroämnen och ger elev en fördjupad insikt i renässansmänniskan. 

Eleven i sjuan gestaltar en renässansmänniska, med sin iver att söka och upptäcka. Därför är upptäckterna och upptäcktsfärderna ett berikande lärostoff för den sjunde årskursen.

I årskurs sju får eleven upptäcka historiska personer med sina biografier och upptäckter. Dessa personer framstår som viktiga förebilder för eleven då de funderar över sina egna framtida vägval. I kemin tar man en titt på alkemisternas tidevarv och undersöker förbränningsprocessen. Det fysiska och psykiska välmåendet samt det individuella ansvaret för gemensam välfärd står i centrum för årskurs sju. I geografin studerar man stjärnhimlen och världsalltet. I bildkonsten riktas uppmärksamheten mot formerna, ljuset, skuggorna samt de lagar som styr perspektivet utan att förglömma det konstnärliga värde som bilden lyckas förmedla.

I årskurs åtta tar ämneslärarna vid där klassläraren slutade. Nu bildar eleven en meningsfull helhetsbild av det hen lärt sig om världen under klasslärarstadiet, under en trygg ledning av en klassföreståndare och ämneslärare.

I årskurs åtta omspänner elevens perspektiv tidevarvet från den franska revolutionen ända till nutiden. Samtidigt når eleven en djupare insikt i sig själv som människa. Människan blir bekant för eleven såväl i sin fysiska som i sin psykiska form. I geografin utvidgas elevens kännedom till att omfatta de olika kontinenterna med sina väderfenomen samt kulturlivet för de folk som bebor dem. I modersmålet bekantar man sig med litteratur och dess olika genrer. I årskurs åtta fördjupar sig klassen i ett skönlitterärt verk och sätter upp ett skådespel utgående från det verket.

I årskurs nio lär sig eleven att utvecka sitt kritiska tänkande och sin förmåga att betrakta olika fenomen ur flera perspektiv.

I nian är siktet redan inställt mot framtiden. Eleven uppmuntras att använda sitt eget förnuft, att ifrågasätta tillförlitligheten av olika källor och att anlita olika källor i informationssökandet.   I nian ingår även en period av praktisk arbetslivsorientering. Vid sidan av det intellektuella står konst- och färdighetsämnena högt i kurs. Skolgången sker under den trygga handledningen av den egna klassföreståndaren och de bekanta ämneslärare som redan tagit vid i årskurs åtta.