Kunskap, färdigheter och hjärtats bildning

Bemöt barnet med vördnad 

Uppfostra hen med kärlek

Sänd hen i världen med frihet 

-Rudolf Steiner

Öppet hus, med info om förskolan och ettan, på Steinerskolan!

Lördag 9.11.2024 kl.10-13.30
Välkommen att delta med hela familjen!

Program:  föredrag och samtal om steinerpedagogik kl. 10 för vuxna.
Under tiden får barnen leka med barnvakterna.

Dagens program passar även familjer med mindre barn än i förskole-/skolåldern!

Efter föreläsningen serveras vegetarisk lunch och kaffe/te.
Efter lunchen blir det roliga workshops som smakprov på steinerskolans aktiviteter.
Vänligen anmäl dig till öppet hus via denna länk, tack!

 

 

I steinerskolan utgör den bekanta och trygga klassgemenskapen ramarna för en trygg uppväxt under hela grundskolan.  I Rudolf Steinerskolan i Helsingfors är det vanligt att klassläraren undervisar samma klass under de första 7 åren. Hen har ansvaret för största delen av undervisningen. Från och med klass 8 tar ämneslärarna över undervisningen. Då får klassen en egen klassföreståndare som ser till att eleverna har det bra i årskurserna 8 och 9.

 

I steinerskolan är undervisningen i alla årskurser levande och mångsidig. De teman som studeras betraktas inte endast från intellektuell synvinkel, utan även genom konstnärlig aktivitet och egen bearbetning. Då hela människan involveras i inlärningen erbjuds barnen stora upplevelser då de får lära sig nya saker.

 

I steinerskolorna i Finland följer man samma läroplansgrunder som i alla andra grundskolor i Finland. Vilka saker är då specifika för steinerskolor?

Egen klass och en regelbunden rytm i undervisningen 

Rudolf Steinerskolans mål är att erbjuda barnen en inlärningsmiljö som garanterar dem en trygg och balanserad uppväxt. I detta syfte får eleven ha en egen, bestående klassgemenskap omkring sig under hela skolgången. Klassen har en egen klasslärare som undervisar klassen och följer sina elevers utveckling ända till högstadiet. På detta sätt lär sig klassläraren känna sina elever grundligt så att hen på bästa sätt kan stödja utvecklingen av varje elevs individuella styrkor. Den bestående klassgemenskapen upplevs som trygg och bekant och där knyter eleverna livslånga vänskapsband.

Skoldagarna följer en regelbunden rytm, något som skapar lugn i klassen och inger barnen en känsla av trygghet. Fest och vardag är starkt med i skolans kalender och årets gång firas med olika fester, ofta tillsammans med hela skolsamfundet.

 

Undervisning utan tryckta läroböcker

I steinerskolans lågstadieklasser används tryckta läroböcker  endast i några läroämnen, annars sker undervisningen utan färdigt material. Läraren berättar om det fenomen som ska studeras på ett levande och intressant sätt, med målet att låta barnen i sin tankevärld skapa egna bilder gällande temat. Därefter bearbetar eleverna temat genom att skriva och illustrera ett eget arbetshäfte.

I undervisningen uppmuntras en observerande och aktiv inställning. Konstnärligt och praktiskt arbete utgör en viktig del också i de kunskapsinriktade läsämnena. Inlärningen är upplevelsebaserad; genom sagor, bilder och lekar kan barnen ta till sig ny kunskap såsom bokstäver och matematik.

På detta sätt bildas det hos varje barn ett eget, individuellt förhållande till det studerade fenomenet.

 

Periodundervisning

Den ledande principen är att undervisningen är anpassad efter barnens åldersstadium. Därför ligger tyngdpunkten i undervisningen på olika plan beroende på årskurs. I steinerskolan planeras innehållet och undervisningsmetoderna så att de främjar barnets utveckling i hens ålders- och utvecklingsstadium. I steinerskolan följer man under hela grundstadiet en s.k. periodiseringsprincip. I åk 1–7 innebär detta att man under en period av 3-4 veckor fördjupar sig i ett läroämne. Då inleds skoldagarna vanligtvis varje dag med en så kallad huvudämneslektion som varar de två första lektionerna på morgonen. På eftermiddagen har man eftermiddagsperioder som ofta består av konst- och färdighetsämnen. I åk  8–9 innehåller huvudämnesperioderna minst två ämnen samma vecka. I åk 9 är främst morgontimmarna klockan 8:30–10 periodiserade.

Till exempel i årskurs 3 infaller huvudämnesperioden Bondeliv på åkrar och i trädgård, under denna period läggs vikten vid skördandet i trädgården och på lantgården samt särskilt vid olika former och arbetsskeden för vidareförädlingen av skörden. Under perioden berättar läraren på ett levande sätt om bondelivet, varefter eleverna utarbetar sina egna arbetshäften med texter och illustrationer. I perioden ingår utflykter, dessutom får eleverna själva uppleva temat då de får göra  traditionella lantbruksarbeten: de skördar spannmål, bakar bröd av mjölet från skörden, kardar ull och gör handarbeten med lin. Samma teman behandlas även i andra läroämnen som infaller samtidigt, till exempel i musik och bildkonst. Detta aktiverar barnet på alla plan (tanken, känslan och viljan) så att hen får en helhetsupplevelse av perioden om bondelivet och bättre inser  hur böndernas självhushållning uppstod via odlandet och hur detta bildade grunden för dagens samhälle.

Språkundervisning

I Rudolf Steinerskolan i Helsingfors börjar språkundervisningen redan i första årskursen med finska (A1-lärokurs), engelska (A2-lärokurs) och tyska (A2-lärokurs). I de lägsta årskurserna sker inlärningen med hjälp av gemensamma lekar, ramsor och sånger. Tidigast i årskurs tre blir det aktuellt att ta i bruk läroböcker.

Eurytmi och formteckning

Utöver läroämnen som undervisas i alla finländska skolor har steinerskolan även egna läroämnen: eurytmi och formteckning.  Eurytmi är rörelsekonst där musik och diktning får sitt konstnärliga uttryck via rörelser och gester. Eurytmi har många gemensamma drag med modern dans.

I formteckning får barnen övning i hur man koordinerar samarbetet mellan ögat och handen då de ritar olika abstrakta former och dynamiska figurer. I de övre årskurserna får formteckningen sin fortsättning i geometri.

 

 

När klockan närmar sig 8:30, står den egna klassläraren redan vid dörren till den egna klassen, färdig för att ta emot sina elever. Läraren hälsar varje barn, sedan inleds den nya skoldagen med ett gemensamt morgonspråk, sånger och rytmer.  

Särskilt för barnen i de lägre klasserna spelar den regelbundna rytmen i skoldagarna en viktig roll. Den regelbundna rytmen skapar lugn i klassen och inger barnen en känsla av trygghet. Detta skapar även goda förutsättningar för inlärning och skoltrivsel. Såväl enstaka lektioner som skoldagar, perioder och skolåret har som mål att skapa balans mellan lyssnande och egen aktivitet, koncentration och avkoppling samt tittande och aktivt görande.

I årskurs ett lär sig barnen att  fungera i grupp med respekt för de övriga gruppmedlemmarna.   Inlärning genom aktiv verksamhet och fantasi ges mycket tid. Bänkpedagogiken, där klassrummet i stället för pulpeter har bänkar som snabbt ger plats för lek och skolarbete, stödjer denna inlärning. De första kunskaperna i till exempel matematik och  modersmål inhämtar barnet genom berättelser och i den konkreta inlärningsmiljön. Inlärningen är även upplevelsebaserad; genom sagor, bilder och lekar kan barnen ta till sig ny kunskap såsom bokstäver och matematik.

Då eleverna utarbetar egna arbetshäften genom att skriva, läsa och räkna, utvecklas deras koncentrationsförmåga och tålamod. Utöver aktivt arbete får barnen njuta av att lyssna på folksagor som läraren på ett inlevelsefullt sätt berättar. Därefter får barnen bearbeta innehållet i sagorna genom att hämta fram sina tankebilder och bearbeta dem genom att rita och måla.

Andra årskursen sjuder av liv. Eleverna skriver sina egna berättelser och framför dem med handdockor som de själv virkat. Den sluga räven lyckas dra den stora björnen vid näsan och alla brister ut i skratt.  Glädjen i inlärningen är påtaglig.

 

I andra årskurs har barnen tillägnat sig viktiga färdigheter i att fungera som skolelever och de fortsätter ivrigt med att lära sig räkna, läsa och skriva. Läsandet får mera flyt, samtidigt som de börjar författa egna texter. Undervisningen genomsyras av glädje, den är full av aktiviteter och berättelser.  

I berättelser får fabler om djur med mänskliga egenskaper och legender om helgon en framträdande roll. Med hjälp av berättelser lär sig eleven att bearbeta sina känslor, utveckla sin tankeförmåga och bearbeta sina föreställningar om det goda och det onda.

Undervisningen stödjer eleven att utveckla sin förmåga att memorera saker. Detta behövs för att eleven ska lära sig multiplikationstabeller. På matematiklektionerna används aktiverande metoder för att eleven ska klara av räkneoperationer med allt större siffror.

 

I årskurs tre är skolbänkarna snyggt uppradade i snygg ordning. Stämningen skiljer sig nu markant från de lägre årskurserna. En hel del frågor, förundran och åsikter uppstår spontant. Hur levde man i Finland för 100 år sedan? Hur skördade man spannmål? Vad är en slaga för någonting? Vad är rätt och vad är fel?

 

I årskurs tre börjar eleven sin upptäckstfärd i världen på riktigt. Ett bärande tema är livet förr i tiden – den tid då elevens mor- och farföräldrar var barn. Temat kommer i uttryck i många ämnen där eleven bekantar sig med bondelivet och de gamla hantverkaryrkena.  I anslutning till detta gör eleven traditionella hantverk och bekantar sig med olika måttsystem vid sidan av grundläggande räkneoperationer. I årskurs tre gör man mycket tillsammans, något som förstärker elevens färdigheter att fungera i grupp och komma till rätta i vardagliga situationer. För eleven är det viktigt att få uppleva sig som en del av den omgivande världen.

 

“Jag är eggad av ett uppsåt , lusten leker mig i hågen
att i toner ta till orda . Jag vill skynda mig att sjunga ….”

(Kalevala, Björn Collinder övers., 1970)

 

I årskurs fyra står folkmytologier högt i kurs, strofer ur Kalevala ekar i klassen. Hjältarnas upptåg väcker förundran och inspirerar fyrorna. De erbjuder ett mångsidigt och inspirerande sätt att bekanta sig med den finska kulturens historia. Kalevala med sitt rika språk förstärker elevens kunskaper i och intresse för det andra inhemska språket, finska. Temat kan utmynna i en egen klasstidning, ett dramaprojekt eller en videoföreställning. 

I årskurs fyra förkovrar man sig i studiet av den egna hembygden och dess historia. I omgivningsläran presenteras olika djurarter och deras levnadsförhållanden. I matematiken introduceras nya räkneoperationer, i synnerhet lär man sig att förstå att helheter kan indelas i mindre delar med hjälp av bråktal.

 

Ridån går upp och skådepelet börjar. Det är knäpptyst i salen och spänningen ökar tills den första skådespelaren beträder scenen.

I årskurs fem sätter klassen upp ett skådespel. Föreställningen är ett resultat av ett samarbete där varje individ får visa sin talang och njuter av sin beskärda del av uppmärksamheten. Ett centralt tema för femman utgör de forntida civilisationerna ända fram till antikens Grekland. På lektionerna får eleven förundra sig över faraonernas begravningsritualer och  de grekiska gudomarnas upptåg. Dessa teman tas även upp i andra läroämnen. 

Ett av de främsta målen för omgivningsläran i femman är att hos eleven väcka respekt  för naturen. Man undersöker floran i närmiljön, tecknar av och doftar på växter, även smakar på ätliga växter.  Inom geografin bekantar man sig med Norden och dess näringsliv. Inom matematiken tar man ett steg vidare från bråktal till decimaltal samtidigt som geometrin blir bekant genom teckning för hand.

I klassen råder det en koncentrerad stämning då eleverna med sina passare ritar geometriska figurer, väldetaljerade och fulländade till sin form. I årskurs sex är detaljerna viktiga samtidigt som världen betraktas i sin sanna verklighet. 


I årskurs sex tar diskussioner, debatter och argumentation skruv. Eleven formulerar sina egna åsikter gällande olika teman. Tydliga lagar och regler får mera vikt i lärostoffet. I matematiken hjälper geometrins lagar, i historia den romerska lagen och ordningen, i fysiken olika grundfenomen samt i geografin mineralerna eleven att förstå kausaliteter och regelbundenheter i världen. I modersmålet förkovrar man sig i litteratur och upptäcker de grammatikaliska reglerna som styr språkbruket.

 

I årskurs sju är det dags att göra en djupdykning i renessänstiden. Temat genomsyrar flera läroämnen och ger elev en fördjupad insikt i renässansmänniskan. 

Eleven i sjuan gestaltar en renässansmänniska, med sin iver att söka och upptäcka. Därför är upptäckterna och upptäcktsfärderna ett berikande lärostoff för den sjunde årskursen.

I årskurs sju får eleven upptäcka historiska personer med sina biografier och upptäckter. Dessa personer framstår som viktiga förebilder för eleven då de funderar över sina egna framtida vägval. I kemin tar man en titt på alkemisternas tidevarv och undersöker förbränningsprocessen. Det fysiska och psykiska välmåendet samt det individuella ansvaret för gemensam välfärd står i centrum för årskurs sju. I geografin studerar man stjärnhimlen och världsalltet. I bildkonsten riktas uppmärksamheten mot formerna, ljuset, skuggorna samt de lagar som styr perspektivet utan att förglömma det konstnärliga värde som bilden lyckas förmedla.

 

I årskurs åtta tar ämneslärarna vid där klassläraren slutade. Nu bildar eleven en meningsfull helhetsbild av det hen lärt sig om världen under klasslärarstadiet, under en trygg ledning av en klassföreståndare och ämneslärare.

I årskurs åtta omspänner elevens perspektiv tidevarvet från den franska revolutionen ända till nutiden. Samtidigt når eleven en djupare insikt i sig själv som människa. Människan blir bekant för eleven såväl i sin fysiska som i sin psykiska form. I geografin utvidgas elevens kännedom till att omfatta de olika kontinenterna med sina väderfenomen samt kulturlivet för de folk som bebor dem. I modersmålet bekantar man sig med litteratur och dess olika genrer. I årskurs åtta fördjupar sig klassen i ett skönlitterärt verk och sätter upp ett skådespel utgående från det verket.

 

I årskurs nio lär sig eleven att utvecka sitt kritiska tänkande och sin förmåga att betrakta olika fenomen ur flera perspektiv.

I nian är siktet redan inställt mot framtiden. Eleven uppmuntras att använda sitt eget förnuft, att ifrågasätta tillförlitligheten av olika källor och att anlita olika källor i informationssökandet.   I nian ingår även en period av praktisk arbetslivsorientering. Vid sidan av det intellektuella står konst- och färdighetsämnena högt i kurs. Skolgången sker under den trygga handledningen av den egna klassföreståndaren och de bekanta ämneslärare som redan tagit vid i årskurs åtta.